Regeringens kanaliseringsmål glider iväg – spelare lockas av oregistrerade aktörer

Nästan var tionde krona som svenskar satsar på nätcasino och sportspel hamnar i dag utanför den statliga licensen. Det visar färska siffror från Spelinspektionen som pekar på att kanaliseringsgraden sjunkit under 90 procent – långt från regeringens mål. Samtidigt ökar trycket från olicensierade aktörer som använder aggressiv marknadsföring för att locka svenska spelare.

Kanaliseringen, alltså andelen av den totala svenska spelmarknaden som sker via licensierade bolag, har länge varit en central framgångsfaktor för den omreglerade spelmarknaden som infördes 2019. Men nu visar nya mätningar att utvecklingen går åt fel håll. Enligt en rapport från Spelinspektionen som publicerades i mars 2025 uppgick kanaliseringsgraden för kommersiella onlinespel till 86 procent under det fjärde kvartalet 2024. Det innebär att cirka 14 procent av alla spelinsatser på nätcasino och sportspel läggs hos operatörer utan svensk licens – en ökning med flera procentenheter jämfört med föregående år.

Varför kanaliseringsgraden sjunker – och vad det innebär

Kanaliseringsgraden är ett av de viktigaste nyckeltalen för att bedöma om den svenska spellagen lyckas med sitt övergripande syfte: att kanalisera spelare till en trygg och reglerad marknad där konsumentskyddet är starkt. När kanaliseringen sjunker innebär det att fler spelare exponeras för olicensierade spelbolag som inte omfattas av svenska regler om ålderskontroll, ansvarsfullt spelande eller insättningsgränser. Enligt Spelinspektionens senaste rapport uppgick de olicensierade spelbolagens omsättning i Sverige till uppskattningsvis 2,5 miljarder kronor under 2024. Det är en ökning från drygt 1,8 miljarder året innan.

Spelinspektionen pekar på flera orsaker till den negativa trenden. En av de mest framträdande är att olicensierade aktörer systematiskt riktar sig mot svenska konsumenter via digital marknadsföring, ofta genom att erbjuda högre bonusar och fler spelalternativ än vad som är tillåtet inom den svenska licensen. En annan faktor är att många spelare upplever att det är enkelt att komma förbi Spelpaus.se – det nationella självavstängningsregistret – genom att i stället registrera sig hos utländska operatörer. Spelinspektionen har under 2024 genomfört flera tillsynsinsatser mot sajter som marknadsför sig mot svenska spelare, men konstaterar samtidigt att resurserna är begränsade i förhållande till problemets omfattning.

Lagstiftningens begränsningar – och pågående utredning

Den svenska spellagen (SFS 2018:1138) trädde i kraft den 1 januari 2019 och innebar att den tidigare monopolbaserade marknaden ersattes av ett licenssystem. Lagen ställer bland annat krav på att licensierade bolag måste följa strikta regler om marknadsföring, ansvarsfullt spelande och rapportering till myndigheter. Samtidigt har lagen kritiserats för att den inte effektivt kan stoppa olicensierade aktörer som riktar sig mot Sverige från andra EU-länder eller från tredje land.

En central fråga är hur betalningsförmedlingen ska regleras. Sedan 2019 har Spelinspektionen möjlighet att begära att betalningsförmedlare stoppar transaktioner till olicensierade spelbolag, men i praktiken har detta visat sig svårt att genomdriva. Enligt en rapport från Riksdagens utredningstjänst från 2023 har endast ett fåtal betalningsförmedlare faktiskt stoppat transaktioner, och många olicensierade bolag använder alternativa betalningslösningar som kryptovalutor eller e-plånböcker för att kringgå blockeringarna.

Regeringen tillsatte under 2024 en särskild utredning för att se över möjligheterna att skärpa lagstiftningen mot olicensierat spel. Utredningen, som leds av f.d. justitierådet Göran Lambertz, väntas presentera sina förslag i juni 2025. Bland de åtgärder som diskuteras finns skärpta krav på betalningsförmedlare, utökad informationsdelning mellan myndigheter och möjligheten att införa IP-blockering av olicensierade sajter. Samtidigt varnar flera remissinstanser för att sådana åtgärder kan strida mot EU-rätten, särskilt principen om fri rörlighet för tjänster.

Konsumentskyddet urholkas – och spelarna drabbas

När kanaliseringen sjunker får det direkta konsekvenser för konsumentskyddet. Olicensierade spelbolag omfattas inte av de krav på ansvarsfullt spelande som finns i den svenska spellagen, såsom insättningsgränser, obligatorisk ålderskontroll eller möjligheten att stänga av sig via Spelpaus.se. Enligt Folkhälsomyndigheten har andelen svenskar som uppvisar spelproblem ökat marginellt under de senaste två åren, och myndigheten kopplar delvis utvecklingen till att fler spelare vänder sig till olicensierade aktörer.

En särskilt oroande trend är att unga vuxna mellan 18 och 25 år är överrepresenterade bland dem som spelar hos olicensierade bolag. En undersökning från Spelinspektionen visade att nästan var femte person i den åldersgruppen som spelar online gör det hos en operatör utan svensk licens. Samtidigt är det just unga som löper störst risk att utveckla spelproblem, enligt Folkhälsomyndighetens data.

För att motverka utvecklingen har Spelinspektionen under 2024 inlett ett samarbete med Spelpaus.se för att förbättra informationsspridningen om självavstängningsregistret. Myndigheten har även genomfört riktade informationskampanjer på sociala medier för att varna för riskerna med olicensierat spelande. Trots dessa insatser är det enligt flera bedömare svårt att stoppa strömmen av spelare som lockas av högre bonusar och färre restriktioner.

Vad kan göras – och vad krävs för att vända trenden

Frågan om hur kanaliseringsgraden ska öka igen är komplex och kräver en kombination av lagstiftning, tillsyn och informationsinsatser. En av de mest konkreta åtgärder som diskuteras är att införa ett obligatoriskt krav på att alla betalningsförmedlare som verkar i Sverige måste blockera transaktioner till olicensierade spelbolag. Detta skulle enligt Spelinspektionen kunna minska de olicensierade aktörernas intäkter med upp till 30 procent.

En annan åtgärd är att skärpa marknadsföringsreglerna ytterligare. I dag är det förbjudet för licensierade bolag att rikta reklam mot personer som stängt av sig via Spelpaus.se, men olicensierade aktörer omfattas inte av detta förbud. Regeringens utredning överväger därför att införa ett generellt förbud mot marknadsföring av olicensierade spelbolag i Sverige, oavsett var bolaget är baserat. En sådan lagstiftning skulle dock kräva en noggrann avvägning mot yttrandefriheten och EU-rätten.

Samtidigt pekar flera forskare på att det också krävs en förändrad attityd hos spelarna själva. Enligt en studie från Lunds universitet från 2024 uppger nästan hälften av de som spelar hos olicensierade bolag att de inte är medvetna om riskerna med att spela utanför licenssystemet. Här finns en tydlig informationslucka som både myndigheter och ideella organisationer som Stödlinjen (020-81 91 00) och Spelpaus.se kan fylla. För den som upplever spelproblem finns alltid möjlighet att ringa Stödlinjen för kostnadsfri och anonym hjälp.

Källor

• Spelinspektionen – Rapport om kanaliseringsgraden, mars 2025
• Folkhälsomyndigheten – Statistik om spelproblem 2024
• Riksdagens utredningstjänst – Betalningsförmedling och spelreglering, 2023
• Spelpaus.se – Nationella självavstängningsregistret
• den löpande bevakningen — oberoende genomgång av den svenska spelmarknaden med källhänvisningar.