De flesta svenskar kan inte sin egen blodgrupp – och det är inte så konstigt. Den informationen finns inte lätt tillgänglig när man inte aktivt behöver den. Men om du någonsin behöver veta inför en operation, en graviditet eller för att bli blodgivare, finns det faktiskt flera sätt att ta reda på det på. Enligt 1177 Vårdguiden kan människors blod delas in i 346 olika blodgrupper baserat på antigener på de röda blodkropparnas yta.

Huvudblodgrupper: A, B, AB, 0 · Rh-faktor: Positiv eller negativ · Universell mottagare: AB+ · Universell givare: 0− · Officiell källa: 1177 Vårdguiden

Snabböversikt

1Bekräftade fakta
2Vad som är oklart
  • Blodgrupp syns inte alltid i 1177-journalen direkt
  • Exakt placering i förlossningsjournal varierar mellan regioner
3Snabba vägar
  • Blodprov på vårdcentral
  • Beställa testkit online
  • Genom blodgivning
4Vad händer härnäst
  • Kontakta vårdcentral för remiss
  • Sök i gamla journaler om tillgängligt

Tabellen nedan sammanfattar de viktigaste fakta om blodgrupper i Sverige, inklusive prevalens och systemindelning.

Faktum Detaljer
Vanligaste i Sverige A (ca 40%)
Universell givare 0−
Universell mottagare AB+
Testmetod Blodprov
Officiell info 1177.se
Totalt kända markörer 380
Blodgruppssystem 43

Hur får jag reda på min blodgrupp?

Via blodprov på vårdcentral

Det enklaste sättet är att boka ett blodprov hos din vårdcentral. Läkaren skriver en remiss för blodgruppsbestämning, och provet analyseras på laboratorium. Enligt Testmottagningen kan du ta reda på din blodgrupp genom ett blodprov eller blodgruppstest.

  • Kontakta din vårdcentral och be om blodgruppsbestämning
  • Ta med legitimation till provtagningen
  • Svara på om du äter mediciner som kan påverka provet

Genom blodgivning

Om du har gett blod tidigare finns din blodgrupp dokumenterad hos blodcentralen. 1177 Vårdguiden bekräftar att du kan få reda på din blodgrupp om du är blodgivare.

Bra att veta

Blodcentralen kontaktar dig om din blodgrupp behövs inför en transfusion. Du kan också ringa och fråga.

Beställa testkit

En nyare metod är att beställa ett testkit online. Enligt Medisera tas blodprovet för blodgruppsbestämning på något av Karolinska Universitetslaboratoriets provtagningsställen via deras tjänst.

Det finns flera vägar till samma resultat – valet beror på vad som passar din situation bäst.

Kan man se sin blodgrupp på 1177?

Logga in på 1177.se

Många förväntar sig att blodgruppen ska synas när de loggar in på 1177.se för att läsa sin journal. Men 1177 Vårdguiden klargör att det går inte att se blodgrupp genom att logga in på 1177.se för att läsa sin journal.

Journaluppgifter tillgängliga

Däremot kan blodgruppsinformation finnas tillgänglig om du har fött barn eller blivit opererad. Blodgrupp kontrolleras rutinmässigt inför operationer och förlossningar. 1177 Vårdguiden bekräftar att denna information finns dokumenterad i sådana fall.

Vad du kan göra

Om blodgruppen inte syns i din journal online: kontakta den vårdenhet där du senast blev behandlad och be om en utskrift av blodgruppsinformation.

Det avgörande är var och när du senast hade kontakt med vården – inte vilken tjänst du använder.

Vart i förlossningsjournalen står blodgrupp?

Hitta journalen

Blodgrupp noteras ofta i förlossningsjournalen eftersom det är viktig information vid eventuella komplikationer. Du har rätt att begära ut din journal – det gäller både förlossningsjournal och eventuella tidigare sjukhusjournaler.

Regionarkivet Stockholm

För att få tag på äldre journaler kan du kontakta regionarkivet i din region. I Stockholm heter det Regionarkivet Stockholm. Biobank Sverige kan inte svara direkt på vilken blodgrupp du har, men kan guida dig till hur du kontaktar vården.

Även om din blodgrupp aldrig dokumenterats officiellt, finns det fortfarande vägar framåt genom att aktivt kontakta vården.

Finns det blodgrupp i födelsebeviset?

Vad innehåller födelsebeviset

Födelsebeviset i Sverige innehåller grundläggande uppgifter som namn, födelsedatum och föräldrar. 1177 Vårdguiden anger att ingen blodgrupp anges i det officiella födelsebeviset.

Vanliga missuppfattningar

Födelsebeviset och personnumret innehåller INTE blodgruppsinformation. Du måste söka via vården eller blodcentralen.

De officiella identitydokumenten i Sverige innehåller inte medicinsk information – blodgruppen är undantagen.

Vilken blodgrupp är mest ovanlig?

Rh-null eller gyllene blod

Den absolut sällsyntaste blodgruppen i världen kallas Rh-null eller ”gyllene blod”. Personer med denna blodgrupp saknar alla Rh-antigener och kan donera till alla andra – men ta emot endast från andra Rh-null-individer.

Sällsynta i Sverige

Enligt Testmottagningen är blodgrupp AB− ovanligast med endast cirka 1% av befolkningen. Blodgrupperna AB och B är också ganska ovanliga i Sverige, enligt 1177 Vårdguiden.

Det innebär att om du har AB− och behöver transfusion, kan utbudet vara begränsat.

Steg för steg: Så tar du reda på din blodgrupp

  1. Ring din vårdcentral – Be om en tid för blodgruppsbestämning. Det krävs en remiss från läkare.
  2. Ta blodprovet – På laboratorium stickes ett litet prov från armen. Det tar bara några minuter.
  3. Vänta på resultat – Laboratoriet analyserar provet. Resultatet skickas till din läkare inom några dagar.
  4. Fråga efter din blodgrupp – När resultatet kommer, be läkaren skriva ut vilken blodgrupp du har (exempelvis A+ eller 0−).
  5. Spara dokumentationen – Spara resultatet någonstans säkert, exempelvis i din egen journal eller i en app.

Vad vi vet och vad som är oklart

Bekräftat

  • Blodgrupp bestäms genetiskt av gener från föräldrarna (1177 Vårdguiden)
  • Test sker via blodprov på laboratorium
  • AB0-systemet har fyra huvudgrupper: A, B, AB och 0
  • Rh-faktorn är antingen positiv (+) eller negativ (−)
  • Blodgrupp A är vanligast i Sverige

Oklart

  • Exakt var i journalen blodgruppen dokumenteras varierar mellan regioner
  • Hur länge gamla journaler sparas kan skilja sig åt

”Blodgrupper delas in i A, B, 0 och Rh. Vilken blodgrupp du har bestäms av vilka gener du har.”

— 1177 Vårdguiden (officiell svensk hälsoinformation)

”För att ta reda på din blodgrupp behöver du kontakta vården. Biobank Sverige kan inte svara direkt på enskilda förfrågningar om blodgrupp.”

— Biobank Sverige (nationell infrastruktur för biobanker)

Vilken blodgrupp du har spelar roll i fler situationer än man kan tro. Inför en operation, inför graviditet, eller om du vill bli blodgivare – då behövs den informationen. Och om du någonsin hamnar i en situation där du inte kan kommunicera ditt eget blodgruppsval, är det bra att den finns dokumenterad någonstans.

Relaterad läsning: Vilken blodgrupp har jag? Så tar du reda på det · Blodgrupper

Fler källor

testmottagningen.se, cancerfonden.se, 1177.se

Relaterad bevakning: testmetoder för blodgruppen fördjupar bilden av Vilken Blodgrupp Har Jag – Testmetoder och Vårdguide.

Vanliga frågor

Vilken blodgrupp kan ge till alla?

Blodgrupp 0− kallas universell givare eftersom personer med denna blodgrupp kan donera till alla andra utan att immunförsvaret attackerar de tillförda blodkropparna.

Hur ärvs blodgrupper?

Blodgruppen bestäms av gener du ärver från dina föräldrar. Enligt 1177 Vårdguiden ärvs antigenerna på de röda blodkropparna genetiskt.

Vilken är den vanligaste blodgruppen?

Blodgrupp A är vanligast i Sverige, därefter kommer blodgrupp 0. Blodgrupp 0+ utgör cirka 32% av befolkningen.

Kan blodgrupp 0 få blod av alla?

Ja, personer med blodgrupp 0 saknar både A- och B-antigener och kan ta emot blod från alla andra grupper. Däremot kan de bara få blod från andra 0-individer.

Varför kan inte blodgrupp O få blodgrupp A?

Personer med blodgrupp 0 har antikroppar mot både A- och B-blodkroppar. Om de får blod med A-antigener attackerar antikropparna de tillförda blodkropparna.

Vilken blodgrupp är sämst att ha?

Det finns ingen ”dålig” blodgrupp. Alla har sina för- och nackdelar. Blodgrupp AB+ är universell mottagare men kan bara donera till AB+-individer. Blodgrupp 0− är universell givare men kan bara ta emot från andra 0−-individer.

Vad är Rh-faktorn?

Rh-faktorn är ett antigen på de röda blodkropparnas yta. Du som har Rh-antigen är Rh-positiv (Rh+), och du som saknar det är Rh-negativ (Rh−). Enligt 1177 Vårdguiden är Rh-faktorn viktig att känna till vid graviditet.